Åt helvete med mörkret
Det är inte bra ännu. Det är långt ifrån bra. Det som kändes som allt ordnat sig. Men fan när det börjar bli mörkt, tidigare och tidigare får en verkligen att tänka efter. I sommras när det var ljust hela nätterna kändes det helt okej. Men nu..Jag vet inte vart jag har mig själv. Jag känner inte igen mig. Jag vet inte om jag vet vem jag är nå längre. Men visst har jag blivit betydligt starkare som person sen allt bara föll ihop. Allt som då var "perfekt". Men det var visst inte de. Det var nog bara något som jag hade fått för mig. Allt kändes bara så lätt. Livet lekte.
Det som känns som en liten tröst är väl kanske att varje gång jag gör om "misstaget" om man nu kan kalla det de. Känner jag mig lite starkare.
Har jobbat hela dagen och sen var jag förbi på hallen en sväng
Fick en åktur med Tove nu på kvällen :) Hon klarade körkortet igår :D
Imorgon ska jag städa och packa. På lördag far vi :D
på lördag på lördag på lördag. jag längtar :D
